Slaget vid Kadesh

Jag har också fått veta att jag var med i slaget om Kadesh år 1274 f.kr.. Jag var med vid trossen på Ramses II:s armé och tog hand om sårade och gav mat till trupperna. Tyvärr så blev jag dödad av en egyptier eftersom jag var en hettit så trodde han att jag var en fiende. Jag har tydligen blivit så förvirrad av detta att jag fortfarande känner mig tvivlande, obeslutsam när det gäller att bestämma mig för saker och ting. Det stämmer väldigt väl för min man blir galen på mig när jag blir så där vankelmodig.

Det finns inget land i världen som jag känner mig så dragen till som Egypten. Det känns i mitt hjärta att jag fortfarande ser detta land som mitt ”hemland” fast det inte har varit det på många tusen år. Inte vet jag så mycket om det heller i dessa tider, förutom det kaos som härjar där politiskt som gör vem som helst ledsen. Den gamla egyptiska kulturen känner jag mycket för. Varenda historieprogram som handlar om det ser jag gärna på. Jag vill ständigt veta mera. Jag skulle så gärna vilja åka dit och se pyramiderna någon gång.

Min nuvarande man och jag har tydligen levt ett annat liv tillsammans i Egypten. Min man var med och byggde den första pyramiden. Hur det gick till ligger fortfarande i dunkel, men jag har läst i en bok av Paula Rabenius ”Budskap från Toth – Budskap till mänskligheten”. Där berättar en lärare som kallades Toth i Egypten att pyramiden gjordes av att man upphävde tyngdkraften och använde ljud och ljus. Han sa också att det är en teknik som vi kommer att återupptäcka vid något tillfälle.

Min man och jag fick åtta barn tillsammans och jag gjorde enklare hantverk och hade ett naturbruk med egna grönsaker som vi odlade. Det var ett hårt liv som tydligen har slitit på min kropp så att det känns av även i detta liv.

För att förklara detta vill jag berätta vad som hände mig när jag först flyttade till min mans lägenhet och sedan rätt så snart flyttade till ett radhus här i stan. Då klarade inte min kropp av detta fysiskt särskilt bra. Efter allt flyttande fick jag väldigt ont i kroppen och var tvungen att gå till massör i ett års tid. Jag hade så ont att han knappt fick ta i mig. Otränad det var jag det var den orsak som alla omkring mig sa.

Men jag undrar över det här hur det kunde hända en fullt frisk kvinna i 30-årsåldern. Kunde det vara det hårda livet i Egypten? Det är svårt att säga men kan vara sant. Jag har fortfarande domningar i kroppen, särskilt i vänster ben och vänster arm som aldrig försvinner. Jag kan inte sova på den armen. Styrketränat har jag gjort i många års tid och naturligtvis har detta underlättat för mig att bli starkare i musklerna. Men en Tempurmadrass eller liknande har jag tänkt att skaffa mig många gånger.

Annonser

Om malinhallgrensiira

I am a 51years-old lightworker who writes poems in english about the spiritual and the "real" world. Jag är en 51år gammal ljusarbetare som skriver poesi på engelska om den andliga världen och den "verkliga" världen.
Det här inlägget postades i Andlighet, Spirituality och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.